Fyra nyanser av skrik
I fredags fyllde han, eller snarare HAN, en månad. Nils växer så det knakar. Alla andra säger att han ser liten ut, men jag tycker att han börjar bli stor.
Tiden har gått fort. Och jag är verkligen tacksam över allt stöd vi fått. Alltifrån tips och uppmuntran, till mängder av barnkläder. Alltifrån kort och blommor, till nya hyllor i tvättstugan och förrådet. Nils är kanske ännu för ung för att uppfatta det, men det är uppenbart för oss föräldrar att han redan har skaffat många vänner.
I hela mitt liv har jag tyckt att allt barnskrik låter likadant och att det är rätt störande. Det tycker jag inte längre. Barnskrik är rätt svårt att förstå. Jag, som vuxen, har inte riktigt knäckt koden. Men jag har förstått att nyanserna är rika och oändliga. Några typer av skrik börjar jag redan känna igen. Högst och ljudligast är "jag är hungrig"-skriket. Det kan man höra i hela huset. Men där finns även "jag är övertrött"-skriket, "jag vill inte bada"-skriket och "det är för kallt, sätt på mig byxor och tröja"-skriket.
Jag längtar verkligen efter att han lär sig att prata. Men det skulle vara nästan lika spännande att själv lära sig att fullt ut förstå alla nyanser av barnskrik. Tänk vad man skulle få veta, och tänk vad man skulle lära sig.
Dansar med Khashayar
Nils Simpson
Så här ser han ut:
Nils tränar
Träningspasset bestod av att ligga på mage och spänna musklerna till det yttersta. På slutet visar lille Nils var skåpet ska stå i denna lilla träningsvideo.
Några bilder på Nils
Därefter några vakna bilder från i förmiddags.
Påskkärringar
Det är fint att vara påskkärring. Nu har min kollega Evin Cetin, som också kandiderar till Europaparlamentet, chansen att bli Årets Påskkärring, i tidningen E24:s omröstning. Gå in och rösta!
Alla ska ha råd att höra
Läs denna annons från Hörelskadades Riksförbund i Skåne.
Skriv under namninsamlingen här.
Jag blir så förbannad. Ska Sverige återigen få en typ av vård för rika och en typ av vård för fattiga?
Ett sådant samhälle ska inte Nils behöva växa upp i. Protestera!
Farbrors kompis
Tobias blev snabbt kompis med lille Nils. De trivdes mycket bra tillsammans.
Tänkvärd poesi om barn
Men jag fastnade för en dikt som publicerades tidigt i boken. Den är skriven av den libanesiske diktaren Khalil Gibran.
En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst
sade:
"Tala till oss om barnen."
Och han sade:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av livets längtan
efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er
ändå inte.
Ni kan giva dem er kärlek men inte era
tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras
själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens
hus, som ni inte kan besöka, ens i era
drömmar.
Ni må sträva efter att efterlikna dem, men sök
inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer
inte hos den dag som flytt.
Ni är de bågar, från vilka era barn
skickas ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas
stig och Han böjer sig med sin makt för
att Hans pilar ska gå snabbt och långt.
Låt dig i glädje böjas i bågskyttens
hand.
Ty liksom Han älskar pilen, som flyger,
älskar Han också bågen, som är stadig.
(Khalil Gibran, diktsamlingen Profeten, år 1923)
I tveksamhetens tid
Men innan man vet ordet av kommer den lille att vara i tonåren och lyssna på hårdrock och dunka-dunka-musik. Jag är beredd!
